Arkiv för ‘ Guldkant ’

Pizza till middag i lördags, igår åt vi fisk till middag men nu var vi för trötta igen så det blev pizzamiddag igen.
Jag tycker inte så mycket om det.  Men det är lätt att få hem färdigt.
Så litet kaffe och godis på det.


 

Hämta bord, förbi vc med slidern och träffade på vår bm.

Här är bordet, jag skriver mer om saker imorgon.
Jag kan inte gråta, det gör mig trött och en del huvudvärk.
Helt färdig, som overkokt potatis och vikten går neråt fortfarande men inte fort ner som förut.
Det tar på krafterna att vara jag. Inte tänker jag lika mycket heller som jag brukar.
Tror jag är sådär som män är ganska generellt. Tunnel-tänk liksom. Förut tänkte jag väldigt mycket på saker hela tiden men nu..står det ganska still. Märkligt. Jag vet inte ens om det är bra eller dåligt. Jag är nog mindre kul men mer ball.
Hoppas det går över. Det är aptrist att vara ball, jag är hellre glad och rolig. Sådär som jag brukar vara.
Det är så töntigt att vara cool. Rolig och glad (och positiv) är sååå mycket bättre.

Da table

 

Imorgonskor och bara vanliga höstskor.

Sådärja, nu glömde jag lägga till kortet.
Jag är helt befängd med fraggelhjärna.

 

Nu kan jag..

Titta på min egna tv, jag kan spela tv-spel och ligga och har tv:n kopplad till datorn så nu
kan jag ligga ner mer och computa samtidigt.
Åh! vilken underbar make jag har!
Visst är han bäst!

Bad news!
I morgon måste jag dela rum och Roger får antagligen inte vara kvar efter sju.
Det är jättejättejobbigt och jag vet att jag är väldigt väldigt skör.
Jag blev så så ledsen och grät en massa.
Angela är underbar, hon sa först att det skulle komma någon, vilket gjorde mig förtvivlad,
sen tog hon reda på när någon den som kommer, kommer, så Roger får iallafall vara här ikväll.
Jag står liksom inte själv just nu. Jag lutar mig på Roger.
Med honom är jag lugn och trygg och fungerar någorlunda.
Jag har en oerhörd stress inuti, rädslor och livrädd.
Att vara själv just nu-med allt inuti som rör sig som djupa starka strömmar i en å,
mina känslor som trasar sönder mig av oro och rädslor och gråten över Leia
som kommer varje gång jag tänker på eller känner lilltjejen i magen röra på sig.
Roger är som dagen och håller mörkret borta med sin blotta närvaro.
När han går träder alla spöken fram ur alla vinklar och vrår.
De kastar sig över mig och allt blir hemskt och gör ont.
Jag saknar Leia och önskar att hon hade stannat.
Längtan och saknaden som tidigare var hanterlig gör allt ondare.
Rädslan att förlora en dotter till..går inte att beskriva.

Jag vill så gärna att det ska gå nu.
Önska med mig..

 

Letar efter små saker att handla i positiv anda.
Barnvagnen och det mesta är ju klart redan.
Bara sängen kvar egentligen.
Jag måste tro att det kan gå bra.
Eftersom jag inte får gå och handla själv så finns ju nätet.
Jag ska beställa litet saker imorgon för nu sova.
Men titta vad söta!

De små tuffsisarna  tar er dit ni vill :)

 

Tiden knuffade mig så jag blev sen med det här inlägget.
Jag ber om ursäkt. Jag hade lovat. Flåt.

Vi började prata löst om att gifta oss 2007. La just inget allvar i det.
(Vi träffades på påskafton 2006.)
Sen gjorde vi slut en kväll och jag vet inte om vi någonsin blev ihop efter det. :)
( mamma-det är humor.)
Jag vet inte hur det gick till men 2007 den 7 september förlovade vi oss.
Roger tyckte att det var större att gifta sig än att skaffa barn.
Jag tyckte det var konstigt.
Ett barn är ju ett större antagande och ansvar än att gifta sig.
Jag förstod inte hur han tänkte.
Jag menar, man kan ju skilja sig i sämsta fall.
Men ett barn-kan man aldrig göra ogjort.
Han ville ha barn med mig och han ville gifta sig med mig.
Men han ville ha barn först och gifta sig sen.
Jag tyckte det var konstigt.
För mig så lovar man först och skaffar barn sen.
Inte skaffa barn först och lova sen.
Mysko, men helt oki.
Det ligger nog i deras fortplantningsgrej.
Sen just då så var någons familj rätt upptagen.
Så vi fundrade på att vänta så att de kunde vara med.
Men sen gjorde vi inte det. Det är ju vårt liv liksom.
Vi visste inte hur länge de skulle vara upptagna.
En dag var jag sur. Jag minns inte varför.
Kan liksom inte se någon anledning att vara sur.
Det är omöjligt eftersom Roger är världens underbaraste.
Men jag måste väl få vara sur fast han är så perfekt.
Jag stod i köket, vi hade ätit middag. Jag hade plockat undan.
JO! Nu vet jag varför jag var sur!
Jag hade maten klar och han var sen och ringde inte ens för att säga det.
Han älskar sitt jobb så ibland glömmer han bort att åka hem.
Ibland måste jag ringa hem honom. 😀
Det är ju typ enda gången jag kan bli sur.
Det är liksom inget roligt att bli bortglömd.
Jag är så irriterad just då att jag ger mig på hela spisen med disktrasan.
Vi hade ätit någonting som tar tid och jag hade verkligen planerat och ville överraska.
Han blev så glad då.
Jag hade nog bakat någon efterätt med.
Han säger:
-Du..
Jag vänder mig om och han står där på knä..
Och säger de magiska orden.
Magiska?
Jo, för att när världens finaste man frågar så är de magiska.
“Förlåt att jag kom försent, förlåt för att jag inte ringde.
Jag vill leva med dig alltid och jag vill bilda familj med dig och få fina små smarta blonda barn med dig.
Vill du gifta dig med mig?”
Vem kan motstå det?

I min ring står det : Min Roger & Jennifer
I Rogers: Min Jennifer & Roger

Rogers ide. 😀
Vi kallar varandra ofta för min!
—————
Vi satte datum och Roger ringde och bokade en vigselförrättare.
Det visade sig vara min pappas kusins hustru som vigde oss.
(mina tremänningars mamma-Kicki.)
—————
Sen gick dagarna och vi planerade inte så värst.
Det blev dock bråttom sista veckan.
Vi köpte allt sista veckan innan.
Ja, utom ringarna.
Jag fixade en makeup artist. Jag bokade en hårtid hos frissan.
Och en massa mera bestyr var det. Litet småstressigt sådär.
Vi fixade en fotograf (en vän till mig som fotar för det är roligt.
Han sa att bröllopskort är svårast att ta men ställde upp ändå.)
—————
Tänkte lägga upp några bilder.
Jag bloggade aldrig om det då..
Tiden liksom slank förbi mig, trängde sig före innan jag hann först.
Så jag ber om ursäkt, men jag scrappade litet med dom
för att få eftermiddagen att gå. Det var då tiden..trängdes.
Så här är dom.

vart-brollop

vart-brollop-4

vart-brollop-31

vart-brollop-22

OBS! Sista kortet är taget dagen innan.

 

blande

 

Stackars stackars..
Så här ont hade Roger igår kväll.
Titta vad synd det är om honom.

impupppi

untitled-6

Kissar

katter

Tårta jag köpte till Roger

untitled-10

 

Jag har handlat en massa godis till min stackars.
Jag har tagit ett duntäcke och lagt på balkongen med den stora Belgarionkudden.
Jag har gjort saft och köpt talbok.
Så han får vila ögat som ser ännu värre ut nu.
Nu ska vi lyssna.

untitled-2jjj

 

Just ja, Roger fick fina blommor av Per-Olov.

vas